Títulos em História

1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. I detta hav av information skulle folk inte klara av att skilja sant från falskt, utan följa den som väckte starkast känslor. På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant.

Prisbelönta journalisten Britt-Marie Mattsson, som arbetat för Göteborgs-Posten i femtio år, skildrar i denna populärhistoriska bok med avstamp i Per-Albin Hanssons tankar om kvinnorna och folkhemmet på 1920-talet den generation av pionjärer som hon själv tillhör. Hon har valt ett personligt anslag med inslag av både den egna uppväxten och sin långa erfarenhet av yrkeslivet.

Häxprocessernas tid är en oerhört omskriven epok och fortsätter att fascinera. Men allt är inte som vi förletts att tro. Vår bild av händelserna har blivit mer myt och politisk saga än verklighet. Och häxjakten är förvisso den märkligaste följden av Karl IX:s bibliska lag, men antalet dödsoffer överskuggades vida av de som fick sätta livet till för andra sedlighetsbrott, såsom tidelag och barnamord.

Norrländsk humorpod där Marcus & Christoffer berättar om det mystiska, märkliga och det makabra över ett glas alkohol.

Mitra växer upp i Iran under ayatolla Khomeinis regim, men en demonstration i staden Qum blir startskottet för en revolution som kommer att förändra allt. Mitra går med i motståndsrörelsen MKO, Iranska folkets mujahedin, och får som sjuttonåring en ledarposition inom organisationen. I samband med en demonstration tillfångatas hon och hamnar för första gången i Hizbollahs fängelse. Hon utsätts för tortyr och lever med vetskapen om att varje dag kan bli hennes sista. När hon släpps från fängelset tvingas hon fly, risken för att tillfångatas på nytt är stor; att protestera mot Khomeini är att gå emot Gud.

Mellan 1940 och 1945 genomled världen några av de värsta åren mänskligheten någonsin har skådat. Medan kriget härjade runtom i Europa lyckades Sverige alltjämt hålla sig utanför det. I denna bok redogör Björn Fontander för hur nära det trots allt var att Sverige gång efter annan drogs in i världskriget. Det berättas bland annat om episoder då Sverige var en hårsmån från att hamna i stridsbehandlingar med Storbritannien och om jakten på den norske kungen.

Den 9 april 1940 inleds Tysklands invasion och ockupation av Norge. Kort därefter börjar flyktingar passera över gränsen mot grannlandet Sverige. Från början är det norska militärförband och soldater som anländer. De har undermålig utrustning och är dessutom dåligt organiserade. Snart ska dock strömmen komma att inkludera politiker, kungligheter, judar och meningsmotståndare. De sista att ansluta är tyska desertörer och krigsfångar.

Klockan är 03.14 den 22 juni 1941. Längs en 180 mil lång linje från Östersjön i norr till Rumänien i söder väntar tyska soldater, redo för strid. Minuten därpå bryter helvetet lös. Luftwaffes flygplan sätter kurs mot mål bakom Röda arméns linjer, och artilleriet öppnar eld. Tyskarnas fruktade stridsvagnar följer efter – som spjutspetsen i Operation Barbarossa, Hitlers angrepp på Sovjetunionen.

Djupt inne i Centralamerikas regnskog ligger flera tusen ruiner dolda under den täta växtligheten. De är spår efter mayafolkets civilisation, som i nästan fyra årtusenden existerade i vår tids Mexiko. Där byggde kungar upp samhällen med flera miljoner invånare. Där utvecklade vetenskapsmän avancerade matematiska kalendrar. Och där byggde en armé av slavar pyramider så stora att de överträffade till och med egyptiernas. I ett slag försvann dock mayafolket från sina städer, och civilisationen glömdes bort.

En grupp Dauntless-störtbombare lyfter den 4 juni 1942 från hangarfartyget USS Enterprise. Kort dessförinnan har plan från Japans flotta angripit den amerikanska basen på ön Midway mitt i Stilla havet. Japanernas mål är att förstöra basen och ta kontroll över hela Stilla havet. Anfallet hade dock avslöjats i förväg av amerikanska kodknäckare, och U.S. Navy är redo att slå till mot fiendens hangarfartyg. De båda flottorna kommer aldrig inom synhåll för varandra utan skickar iväg anfallsvågor av flygplan flera hundra sjömil över havet på jakt efter fienden.

År 1933 tar Adolf Hitler makten i Tyskland, vars befolkning han har förfört med löften om lugn och ordning samt ett återskapande av det stortyska riket. Lika elegant utnyttjar han övriga västmakters rädsla för konfrontation för att rusta landet. Innan grannarna anar oråd, rycker tidens modernaste krigsmakt in över de gränser som drogs efter första världskriget.

De bittra striderna i Stalingrads ruiner, fasorna på floden Volgas mörka vatten och det intensiva luftkriget över Stalingrad kostade hundratusentals soldater och civila livet. Slaget var så krävande och grymt att inte ens andra världskrigets mest hårdföra generaler kunde undgå att ­beröras av de massiva förlusterna som bara två män ryckte på axlarna åt: Adolf Hitler och Josef Stalin. Utan att blinka skickade de man efter man i döden under slaget om Stalingrad som blev det ultimata kraftprovet mellan historiens två grymmaste diktatorer som båda vägrade ge upp.

Den 1 september 1939 angriper Hitler Polen. Landet måste erövras blixtsnabbt, innan Storbritannien och Frankrike hinner komma till undsättning. Det tyska pansaret mullrar fram, effektivt stöttat av Luftwaffe, som krossar den polska arméns bastioner och slår ut broar, vägar och radiostationer. Polackerna försvarar sig överraskande tappert, men tvingas till slut kapitulera. Den 6 oktober är Polen i tyska händer.

Det är ett ofta förbisett faktum, att andra världskrigets viktigaste slag inte utkämpades på Normandies stränder eller i Stalingrads ruiner utan på Atlanten, där tyska ubåtar försökte "svälta" Storbritannien till kapitulation genom att skära av viktiga försörjningslinjer för mat och materiel. Idag är det i stort sett omöjligt att finna spår efter de slag som kostade över 100 000 soldater och sjömän livet, för fartygsvraken ligger på Atlantens botten. Därför kan det vara svårt att förstå betydelsen av slaget om Atlanten som rasade under alla krigets sex år.

Ett av samhällets största problem är missbruk. Idag vet vi betydligt mer om hur ett urspårat missbruk påverkar en människas hjärna, men vad är det egentligen som leder fram till ett missbruk? Och finns det sätt att motverka att någon fastnar i träsk av droger och alkohol? I djupa intervjuer med missbrukare och forskare utformar vetenskapsjournalisten Miki Agerberg missbrukets dynamik – och vad för eventuella lösningar det finns för människor och anhöriga som tvingas leva med det dagligen.

Egentligen hade Adolf Hitler insett att den tyska armén inte längre var i stånd till att strida. Wehrmacht saknade män, kanoner och stridsvagnar och Luftwaffe hade inte råd att förlora fler flygplan. Så när Hitler i februari 1943 flög till sitt framskjutna högkvarter i Ukraina hade han med sig ett tydligt budskap: Den tyska armén skulle inte längre gå på offensiven. Under det följande året skulle den istället försvara sina ställningar och låta Röda armén trötta ut sig själv med meningslösa angrepp. Men så blev det som bekant inte.

När Tyskland ockuperar Ungern våren 1944 markerar det början på Magdas mardröm. Hennes familj splittras och skickas iväg till olika koncentrationsläger och livet som hon kände det upphör att existera. I boken "Jag måste berätta" skriver Magda Eggens om sitt liv och sina fruktansvärda upplevelser i nazisternas koncentrationsläger.

Medan andra världskriget rasade på de ryska stäpperna, i Afrika och inte minst i luftrummet över Europa, utkämpade tyska och sovjetiska elitstyrkor en bitter kamp i ett isolerat nordligt hörn av Europa. Här stod slaget om den isfria hamnstaden Murmansk där Sovjetunionen mottog konvoj efter konvoj lastad med brittiska och amerikanska stridsvagnar, kanoner, flygplan, bränsle, handeldvapen och livsmedel.

Danmark, Norge, Sverige och Finland var på intet sätt obetydliga småstater vid andra världskrigets utbrott. Faktiskt hade de en så strategisk betydelse, att både Hitler och Stalin på hösten 1939 stirrade glupskt (och ängsligt) på de nordiska länderna. Den paranoide Stalin fruktade, att Finland skulle komma att användas till ett tyskt anfall mot industristaden Leningrad, och Hitler visste, att om de allierade erövrade Norge, kunde han riskera att förlora kriget inom loppet av bara sex månader.

Först var de dödsfiender. Sedan blev de affärspartners, därpå allierade, rivaler och så dödsfiender igen. Förhållandet mellan Hitler och Stalin förvirrade alla som försökte följa de båda männens vilja och det är tveksamt om huvudpersonerna själva förstod situationen till fullo. Operation Barbarossa gjorde slut på all tvekan.