Títulos em Profissionais e Acadêmicos

I november 2011 blev Gösta Ekman allvarligt sjuk och genomgick en svår operation med tillhörande sjukhusvistelse. Läkarna informerade om att han inte skulle minnas mycket från en sådan traumatisk period. Marie-Louise Ekman skrev då en dagbok under sjukhustiden för att vara hans extra minne.

Man är en relativt ung trebarnsmamma som till sist ber om sitt eget liv inför läkarna och säger att det känns som om jag håller på att dö, att jag håller på att svälta ihjäl. Varpå ingen hjälper en. Varpå de alla tror att man bara ljuger. Varpå de säger att man är hundra procent frisk. Varpå allt de säger att man ska göra är sådant som skulle döda en snabbare: träna och genomgå en laxering inför en koloskopi. Man kan kanske inte begära att läkare ska känna till alla sällsynta diagnoser, men de som obehandlade har oundviklig dödlig utgång kanske de borde lära sig lite extra om?”

VEM FAN ÄR DU? skildrar Peter Althins resa från uppväxten och ungdomsåren i Lund till livet som en av Sveriges mest omskrivna och anlitade brottmålsadvokater. Vi får följa några av vår tids mest uppmärksammade rättegångar och ta del av kampen för rättvisa i såväl domstolar som i den kriminalpolitiska debatten. Men här finns också en annan och hittills okänd kamp. I boken berättas hur den framgångsrika advokatens rädsla för att misslyckas blev så stark att den fick honom att avsluta sin karriär.

"När jag tittar mig i spegeln, lägger jag märke till något som putar ut lite på varje sida om halsen. Det ser ut ungefär som om en mindre gaffel har satt sig på tvären. Har det varit så hela tiden utan att jag tänkt på det? Jag känner efter i ljumskar och armhålor och upptäcker att en massa lymfkörtlar är väldigt tydliga. Jag funderar lite på saken, men tänker sen att det nog är normalt, jag har bara inte känt efter förut helt enkelt. Dessutom gör ingenting ont och jag känner mig helt frisk." Johanna är bara 23 år gammal när hon blir diagnostiserad med kronisk lymfatisk leukemi.

"Du har cancer Charlotta" sa läkaren. 35 år gammal fick jag aggressiv trippelnegativ bröstcancer. Mina barn var då ett, två och fyra år. Jag stekte pannkakor och planerade inför min begravning. När Charlotta får reda på att hon är gravid med sitt fjärde barn är hon redan i artonde veckan. Det är bara sju månader efter hennes senaste cellgiftsbehandling och läkarna hade sagt att hon inte skulle kunna få fler barn. Hon överväldigas av känslor. Lycka. Rädsla. Hon börjar skriva ner sina tankar, för att komma underfund med tankarna om allt det ljusa och allt det mörka.

Åtta år efter karriärens slut diagnostiserades Klas Ingesson med en benmärgscancer som han redan från första dagen visste skulle bli hans död. Det är bara lite cancer. Om livet, döden och myten om mig själv är Klas Ingessons självbiografi och testamente, som han arbetade med ända fram till sin död den 29 oktober 2014. I boken berättar Klas ärligt och naket om ett fotbollsliv på toppnivå, men också om den sista matchen i hans liv - och hur den gav honom ett nytt svar på frågan om vad det innebär att alltid göra sitt bästa.

"27 april 2015: Jag stod inne på toaletten och stirrade på mig själv i spegeln. Lång mörkblå sjukhuskofta över den vita särken. I övrigt såg jag frisk ut, med håret i tofs, osminkad, men fräsch. Jag lyfte upp mobiltelefonen och tog en selfie rätt in i spegeln. En bild på mig själv lutad mot det vita kaklet bakom mig. Det fanns något hårt i min mage. I morgon skulle jag sövas och skäras upp. Äggstockarna skulle bort, bukhinnan också, äggledarna, livmodern och blindtarmen. Allt som kunde avvaras. Ifall det hårda i min mage var cancer."

Stämningen var overklig och jag fruktade att terrassens kolnade brädor skulle bryta samman under mina fötter. De klarade av min vikt en tid, tills jag vid nästa steg kände hur någonting gick sönder. Kraset lät som när ett knäckebröd smulas sönder. Jag tittade ner. För ett ögonblick kändes det som om jag skulle svimma precis där och då. För ett ögonblick kunde mitt sinne inte hantera den syn jag såg vid mina fötter.