Resultado Editorial "Saga Egmont" em Crimes Reais

Vilka var de mördade? Vem var gärningsmannen? Var fanns han nu? Vilket var motivet...? Frågorna var många, då liken efter ett barn och en vuxen kvinna påträffades nedgrävda på Fanø. I början av 2000 ställdes polisen i Esbjerg inför ett mordfall, som ledde till ett omfattande internationellt samarbete. Utredningen visade att offren var en 23-årig grönländska och hennes tvååriga dotter. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Onsdagen den 20 mars 1985 klockan 00.30 ringde en kvinna, som i fortsättningen får gå under namnet Anna Larsson, till Centralvakten i Göteborgs Polisdistrikt och berättade att hennes dotter just fått ett telefonsamtal från sin fästman, Anders Gran, som hotat att komma till dotterns bostad och skjuta henne. Gran hade vid samma tillfälle sagt att han tillsammans med sina kamrater, Egon Ram och Torsten Björk, natten mellan den 18 och 19 mars rånat och skjutit en taxichaufför.

"En natt i mitten av november vaknade Maria av värkar och gick från sitt bostadsrum ut i ladugården. Där födde hon vid 4-tiden på morgonen stående och utan större besvär en pojke, som var vid liv. Så snart barnet var fött, doppade Maria ned det i ett kar med vatten, som stod i ladugården, och höll det under ytan tills det dött." Detta är berättelsen om Marias förstfödda son. Fadern var troligtvis en dräng som arbetade på gården där hon var anställd som piga. Att föda barn utanför äktenskapet var under 1800-talet djupt skamfyllt för kvinnor.

"Han befanns skyldig till 23 mord och ett mordförsök. Han var anklagad för 25. I samband med polisutredningen hade han erkänt 27 mord. Utredarna förhörde honom om mer än 60 dödsfall. Under utredningen skrev pressen att man övervägde att gräva upp 200 gravar för att undersöka liken." Gärningsmannen var en 46-årig föreståndare på ett ålderdomshem i norska Orkdal. Han begick sina mord genom att förgifta vissa boende i hemmet med curacit, ett gift som bara stannar i kroppen några dagar efter döden.

Detta är skildringen av ett mord där man aldrig påträffade något lik. Men ett mord som i grovhet och primitivitet saknar motstycke. Men var är liket? Och går det att döma någon för mord utan ett lik? I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll. Eventuellt stötande material är inte uttryck för förlagets hållning.

Juha och Marita tillhör Sveriges mest beryktade brottslingar genom tiderna, och Åmselemorden är bland de mest ökända. Marita var bara 17 år när hon träffade Juha, men den betydligt äldre mannen blev genast förhäxad av hennes märkliga utstrålning. Marita blev själv förälskad i den mystiske mannen, som skröt om att han skulle bli nordens mest ökända brottsling genom tiderna. Det som sedan följer är en långsamt upptrappning. Först ägnar sig paret åt mindre stölder, men några år senare debuterar de som kallblodiga mördare i den historiska massakern i Åmsele.

Ett mord sker i Landskrona. Den unga kvinnan Maria Aydin hittas den 23 april död i sin lägenhet av sin 16-åriga bror, Marino. Han ringer polisen, och vittnar om att en maskerad man trängt sig in i lägenheten och mördat Maria. Men polisen börjar snart tvivla på hans historia. I vad som skulle koma att bli ett av deras svåraste fall får vi följa hur Landskronapolisen använder alla sina kunskaper inom teknisk bevisning och brott som förövas i hederns namn. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Det lilla brukssamhället Gysinge är vanligtvis en idyllisk ort, med välbevarade historiska byggnader, vid sidan av en kanal som rinner vid samhället. Den lugna vardagslunken störs plötsligt, en grupp jägare som eftersöker ett skadeskjutet rådjur hittar istället ett makabert fynd. En säck flyter i strömmen, en av jägarna vadar ut för att fånga in den innan den passerar. Säcken är svart, av plast, och nogsamt ihopknuten. Med en spade gör de hål på plasten, men inget kunde ha förberett dem på vad de skulle finna däri. Ett hårigt ben, med fot och tår, och stanken av ruttnande kött.

Det mord som fick mest publicitet i pressen under 1979 i Finland var sannolikt mordet på en kvinnlig resebyråtjänsteman - som i denna berättelse kallas för Helena. Hennes öde beseglades i april månad strax efter att hon mött en man som hon omedelbart fattade tycke för. Helenas ålderstigna mor ser Helena försvinna iväg med en ny bekantskap. Det är sista gången hon ser sin dotter i livet. Efter sig lämnade Helena sin mor och sin unga son. Helenas försvinnande blev en följetong i den finska pressen.

Det sägs att vanan är människans halva liv Det gäller även den kriminella människan som ofta genom hela sitt liv använder samma tillvägagångssätt vid sina brottsliga handlingar, såsom inbrott, bedrägeri, svindleri och liknande. Att samma tes också kan gälla för mördare framgår av nedanstående berättelse. Den handlar om en yngre man som år 1972 respektive 1984 tog livet av två kvinnor med samma tillvägagångssätt och mönster: kvävning med offrets strumpbyxor som han drog åt om kvinnans hals och slog två knutar på.

Ett gäng våldsverkare av det mest allvarliga slag vi någonsin haft i Sverige härjade i Stockholmstrakten under 1980. Genom omänsklig tortyr tvingade ligaledaren sina underhuggare att, sedan de återhämtat sig, utföra bankrån på löpande band. Vid det sista rånet -- ett rån mot SE-banken i Årsta i södra Stockholm -- kom de två genom tortyr tubbade rånarna över cirka 82 000 kronor. De fick själva behålla tillsammans endast 10 000 kronor. Resten av bytet tog ligaledaren hand om. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Efter mordet på en 54-årig man i en lägenhet på Dragör i april 1985 blev en 18-årig yngling anhållen och häktad, misstänkt för mordet. Han erkände att han förövat mordet ensam. Olika förhållande pekade emellertid mot att det varit två gärningsmän i lägenheten och några dagar efter häktningen medgav 18-åringen att en 24-årig kvinna hade varit delaktig i mordet... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Beskedet i september 2003 att Anna Lindh, Sveriges utrikesminister, fallit offer för ett brutalt mord skakade om hela nationen. Nyheten väckte känslor långt utanför landets gränser på samma sätt som mordet på statsminister Olof Palme 1986. Att gripa gärningsmannen snabbt var av största vikt, och ett intensivt utredningsarbete sattes i rörelse.

Es ist der 2. Oktober 1994, der Höhepunkt des Trierer Rotlichtskandals wurde gerade erreicht und genau jetzt wird im Trierer Eros-Center eine 25-jährige portugiesische Prostituierte, namens Maria Concalves, ermordet. Obwohl die Kripo angeblich intensive Ermittlungen betrieb und es zu diversen Festnahmen kam, ist der Fall bis heute ungelöst und es kam nie zu einer Anklage. Daraus entstanden die Gerüchte über einen Auftragsmord. Doch wer könnte den Auftrag gegeben haben? Carl von Liesner geht in diesem Werk der Sache auf den Grund.

Kinder sind zu einer begehrten Ware für den internationalen Markt geworden. Sie sind Opfer von Menschen, die vor allem eines wollen: Profit. Denn mit Kindern lässt sich viel Geld verdienen. Ob als Prostituierte, Plantagenarbeiter, Dienstmädchen oder Bettler: Kinder bringen hohe Gewinne. Sie selbst bezahlen dafür mit ihrer psychischen und körperlichen Gesundheit und häufig mit ihrem Leben. Aber die Nachfrage steigt: Das Geschäft mit Menschen ist inzwischen fast so lukrativ geworden wie der Handel mit Drogen.

Als einer der ersten überhaupt in Deutschland beschäftigt er sich seit vielen Jahren mit dem, womit Menschen in der Regel nichts zu tun haben wollen - Blut, Urin, Kot, Mord, Totschlag, Einsamkeit. Zum Großteil reinigt er Orte, an denen Menschen gestorben sind, aber auch für Messiewohnungen oder Fäkaliennotfälle wird er gerufen. Dirk Plähn ist staatlich geprüfter Desinfektor oder besser gesagt: Tatortreiniger. In diesem Buch erzählt der erste und echte Tatortreiniger des Nordens Geschichten aus seinem Berufsalltag, aufgeschrieben von der bekannten Krimi- und True Crime-Autorin Kathrin Hanke.

DramatizadoDe forma retrospectiva vamos a ver a Speck, que en un club nocturno es rechazado por Vera y se enfrenta con el amigo de ésta, Larry, mucho más fuerte que él. Esa noche, tras recibir una tremenda paliza de Larry, sorprende a Vera cuando ésta se dirige de vuelta a casa y la viola.Luego escucharemos su obra maestra: el secuestro, tortura, violación y asesinato de ocho jóvenes estudiantes de enfermería, una noche del verano del 66, en el hospital de Chicago.

Das Krankenhaus als vermeintlich perfekter Tatort... Krankenhaus Nykøbing Falster: Ein Patient stirbt. Da die Todesursache ungeklärt ist, wird die Polizei hinzugerufen. Ein Routineeinsatz – bis eine Krankenschwester den Verdacht äußert, ihre Kollegin aus der Nachtschicht habe den Patienten vorsätzlich getötet. Schnell stellt sich heraus, dass es weitere verdächtige Todesfälle in den letzten Jahren gab – und Christina Aistrup Hansen gerät mehr und mehr in den Fokus der Ermittlungen.

Nelle prime ore di un mattino di marzo 2015, la polizia danese riceve una chiamata inquietante: un'infermiera di un ospedale della Danimarca meridionale sospetta che una sua collega uccida deliberatamente i propri pazienti e teme che l'abbia appena fatto di nuovo. Nei giorni seguenti, altri testimoni che lavorano all'ospedale raccontano di aver nutrito simili sospetti sulla propria collega, a prima vista una professionista impeccabile. Alcuni dicono addirittura di averlo sospettato per anni. Perché nessuno ha detto niente?

L'affaire Kulik est la première enquête résolue en France avec l'ADN par parentèle et a bouleversé l'histoire judiciaire. Une affaire hors norme : Nuit du 10 au 11 janvier 2002. Élodie Kulik, directrice de banque à Péronne en Picardie, quitte un ami après un dîner en ville. Au matin, on retrouve sa voiture précipitée dans le fossé, son sac à main laissé sur le siège passager. Nulle trace de la jeune femme. On découvrira son corps volontairement incendié quelques kilomètres plus loin à l'abri des regards.