Resultado Editorial "Saga Egmont" em Crimes Reais

Under åren 1975-80 härjade i Yorkshire i Storbritannien, en hänsynslös mördare som döptes till "Yorkshire Ripper". Mannens riktiga namn var Peter Sutcliffe och under fem år mördade han tretton kvinnor och överföll ytterligare sju -- de flesta prostituerade -- innan han greps och avslöjades. Efter att han hade gripits blev han tillfrågad om varför han dödade dessa oskyldiga kvinnor, varpå han svarade att Gud hade sagt åt honom göra det. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

En semesteridyll får ett ovälkommet besök av en väska som innehåller en tragedi. Det är augusti 1969 och semestertid med tillfälle till bad och segling, avkoppling och tid utan stress. Morgonen den 7 augusti 1969 strålar solen från en nästan molnfri himmel. Två dykare är denna morgon i båt på färd från Lysekil till Grundsund på Skaftölandet öster om Gåsö. Under båtfärden får de plötsligt se en väska flyta i vattnet. Intresset hos dem väcks. Vrakgods har alltid intresserat kustfolk. De styr mot väskan.

En kvinna hittas död på golvet i ett hotellrum i Köpenhamn. Hennes skador är omfattande. Det är ingen fråga om saken, kvinnan har blivit mördad. Det visar sig snart att kvinnan är en norsk flygvärdinna och sökandet efter gärningsmannen kommer att sträcka sig över landsgränser. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll.

Gärningsmannens motiv föreföll för normalt tänkande människor inte vara så starkt att det skulle kunna föra fram till en så allvarlig förbrytelse som här följer. Han visade sig också allt eftersom utredningen framskred vara onormal och psykiskt belastad. Att gärningsmannens gärning slog fel berodde på omständigheter som han inte kunde råda över. Faktum var att inte endast det utsedda offret undgick honom utan tillfälligheter gjorde också att det tilltänkta offrets hustru och son undslapp en -- för övrigt icke avsedd -- kvalfull död.

Den här skildringen är hämtad från f.d. Västtyskland, där polisen ställts inför ett mordfall som kanske är det "perfekta brottet". Trots en jätteinsats, där man tagit till en rad oortodoxa utredningsmetoder, går gärningsmannen fortfarande fri. Och dessutom: polisen har ingenting att gå efter -- inte ens mordoffrets identitet är ännu avslöjad! Det enda man bestämt vet är att ett mord förövats. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

"- Mayday! Mayday! Silja Europa, Estonia! - Estonia, Silja Europa, Are you calling Mayday? Estonia, What's going on? Can you reply?" Men styrmannen på Silja Europa får aldrig svar M/S Estonia. Fartyget har gått på grund och som resultat mister hundratals människor livet. Den här artikeln kartlägger olyckan och polisens samt räddningsarbetarnas gedigna efterarbete för att försöka ta reda vad som hände och hur en sådan enorm katastrof kunde inträffa från första början. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

När länskriminalen i Södermanlands län larmades om ett misstänkt mord i Katrineholm, florerade redan rykten. Dessa rykten berättade att man hittat en kropp. En kropp där huvudet saknades. Kroppen hade varit inlindad i en mattrulle som bränts upp. Fallet döps därför ganska snart till Mattmordet. Det hela startar klockan 08.47 den 20 april 1998. Då kommer larm om en källarbrand på Fredsgatan i Katrineholm. Räddningstjänsten kan snabbt konstatera att det brinner i en mattrulle i ett källarutrymme i anslutning till matkällarförråden. Branden i källaren släcks snabbt.

Professor Lauri Kurki hade under Kristi Himmelfärdsdagen inte dykt upp på en balettföreställning och han hade inte heller kommit till en avtalad arbetslunch fredagen därefter. När hans oroliga vänner knackade på och inga ljud hördes inifrån, trots den tända lampan i köket, kontaktade de fastighetsskötaren. När de öppnade dörren till lägenheten såg de med en gång blodstänk på den stängda mellan dörren och de kallade på polis. När polisen anländer hittar man professor Lauri Kurki död på golvet i tamburen, omgiven av blod från ett slag mot huvudet. Jakten på hans mördare börjar.

På kvällen den 26 februari 2009 kom en arbetskamrat hem till Erik Spetås. Han hade sökt honom på telefon flera gånger dagen innan utan att få svar. Han var orolig och undrade varför Erik inte svarade. Han tittade in genom ett fönster innan han gick in, och såg att Erik satt framåtlutad över köksbordet. Han gick fram till Erik och tog på honom. Han kände genast att det inte stod rätt till. Erik var död. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Klockan är kvart över sex på morgonen när Peter Ivarssons chef får ett samtal från färdtjänstens ledningscentral. Den 23-årige Peter har inte infunnit sig till hans schemalagda körningar. Motvilligt får hans chef själv rycka ut och köra Peters runda, men berättelsen slutar inte med att den unge mannen kommer till jobbet nästa dag som hans chef trodde. Istället kallas polisen till på jakt efter 23-åringen, en jakt som slutar på värsta möjliga sätt ... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Tidigt på morgonen onsdagen den 25 oktober 1989 fann två skolflickor det nakna liket efter Tone Marie Mörk på en öde skogsväg norr om Momarkens travbana Indre Östfold. Den 17-åriga flickan från Mysen hade blivit illa tilltygad. Hon hade blivit våldtagen, strypt och slutligen brutalt utknuffad ur en bil. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Natten till den 7 augusti 1985 förövades ett familjedrama som saknar motstycke i vår tid. Det hela utspelades på en gammal bondgård i Essex nordost om London. Då polisen nästa morgon bröt sig in i huset fann man fem familjemedlemmar dödade, skjutna med ett gevär av kaliber 22. Dottern i huset, som kort dessförinnan hade kommit hem från en psykiatrisk klinik, låg död med ett skott i huvudet och geväret över sig. De flesta trodde att hon i sinnesförvirrat tillstånd hade tagit livet av de andra familjemedlemmarna och sedan skjutit sig själv. Polisen var av samma uppfattning.

"På anförda skäl kan det inte anses bevisat att gärningsmannen är identisk med Christer Pettersson. Åtalet ska därför lämnas utan bifall." Dessa lakoniska domstolsord utgör den officiella slutklämmen i de senaste årens - ja, kanske decenniets eller till och med århundradets - mest uppmärksammade rättsprocess i Sverige. Så avslutas nämligen Svea Hovrätts dom i Palmerättegången den 2 november 1989. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Den här artikeln handlar om en av de dyraste och mest frustrerande människojakten i FBI:s historia; jakten på the Unabomber. Mannen utövade bombterror över hela USA, och i hela 18 år var han på fri fot. I slutändan hade han 26 offer på sitt samvete. Tre av dem hade dödats och många av de andra hade blivit skadade för livet. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Den 2 augusti 2010 anmäls Marina Johansson försvunnen av sin familj. Hennes inneboende och tidigare sambo förklarar att hon hade lämnat huset mitt på dagen den 28 juli, och de har inte hört något från henne sedan dess. Försvinnandet övergår snabbt till att bli ett spaningsmord, men ingen kommer kunna ana att det här spaningsmordet, jakten på hennes mördare, ska komma att bli en del av svensk rättshistoria. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

"DET HÄR ÄR ETT RÅN. FYLL VÄSKAN MED PENGAR." Gunnar, anställd på banken i Malå, tror först det är ett skämt när den yngre mannen lämnar fram en lapp med orden. Men när han ser pistolen som riktas mot hans huvud förstår han att detta är på fullaste allvar. Detta är ett rån. Elva dagar senare sker ännu ett bankrån 22 mil söderut i Umeå. Även här är det en yngre person som hotar personalen med pistol. Är det samma rånare? Indicierna och tips till polisen tyder på det. Men polis och åklagare måste ha bevis för att kunna föra fallet till domstol, och ärendet lades ner.

Onsdagen den 12 juni 1996 klockan 11.19 larmades Eskilstunapolisen om att en bomb kastats in i tingssal tre vid Eskilstuna tingsrätt. Flera människor var döda eller skadade. När polis och räddningstjänst kom till platsen konstaterades att en person var död och en svårt skadad. Därutöver fanns ett antal människor som var eller mindre chockade. Den undersökning som följde visade att bomben egentligen var en naturlig och nästan förväntad utveckling av en rättshaverist. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Åren 1998-2006 härjade en våldtäktsman i Umeå. Tidningarna döpte honom till Hagamannen, och bristen på ett gripande var ett ständigt orosmoment för stadens befolkning. Men efter ett fem år långt uppehåll slog Hagamannen till igen, och den här gången gav utredningen resultat. Våren 2006 kunde Hagamannen, mannen som i flera år utgjort en påtagbar mardröm för Umeås kvinnor, äntligen gripas, bli lagförd och dömd. Därmed var också den mest omfattande utredningen i Umeåpolisens historia avslutad.

När Eva var tre år gammal träffade hennes mamma en ny man i sitt liv, Sven. De bodde tillsammans i Helsingør i en tvårummare och Eva tyckte att hon hade ett bra förhållande med sin nya styvfar. Men när hon var sju år gammal förändrades allt. Sven började bli närgången, besökte henne ofta om nätterna, tog på hennes kropp och kröp ner i hennes säng. Varje gång sa han samma sak: "Du får inte säga något, till någon ..." I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Det är fredag, och full rusningstid på Oslos Centralstation. Semesterfirare rör sig genom stationen med mycket bagage, många av dem har precis lämnat jobbet för att gå på semester. Plötsligt hörs en kraftig smäll i en av hallarna, metallbitar och träflisor yr runt människor som slås omkull av chockvågen från explosionen. Polisen ingriper direkt för att hjälpa de chockade och skadade på plats. En ung kvinna befann sig nära platsen för explosionen tillsammans med sin hund, bägge omkom. Flera andra blev allvarligt skadade, men överlevde.